Mitt andra hem.


(Den höga karusellen på bilden ligger på delad första plats tillsammans med Batman över mina favoriter :P)

Nu har jag snart varit hemma i 10 veckor. Tiden går så extremt snabbt, men ändå känns det som det var en evighet sen jag kom hem. Det är som två olika världar. Tivolivärlden - då umgås man med samma människor 24/7, delar dusch med alla ~30 personer, besöker nya platser och åker lastbil flera timmar per vecka, och man pratar med alla om alla hela tiden. Det sistnämnda är den värsta delen i alltihop, för det går verkligen inte att undvika. Med tanke på att vi lever så tätt inpå varandra så blir det lite som Big Brother (vi har haft rätt roligt åt det :P). Men jag antar att det är så människor fungerar. Och så har vi världen här hemma - man har tillgång till allt man behöver, man har nästan aldrig folk omkring sig (lite ensamt, men skönt), man behöver inte oroa sig över att inte kunna gå på toaletten, eller att varje söndag packa ihop sitt hus för att åka till nästa plats. Det bästa med att vara hemma är såklart att jag kan träffa min familj precis när jag vill, men samtidigt blir jag så extremt rastlös och lite smått uttråkad av att aldrig få se något nytt. Det ligger en charm i att resa runt sådär och upptäcka nya platser, testa ny mat och lära känna nya människor. När man är hemma stänger man av allt som har med tivoli att göra (efter ett tag, när man har anpassat sig till miljön här hemma), och när man är på tivoli så stänger man av allt annat. Jag trivs väldigt bra i båda miljöerna, men vi får se hur länge till det går att leva såhär, jag har ju så mycket andra planer framöver :)


Kommentarer
Postat av: Gunilla Axelsson

Madeleine har du inte kontaktat tandläkaren så kan du väl inte ha det dag efter dag. Kram från oss!!!



2011-12-01 @ 11:35:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0