Ångest.

Jag börjar få lite ångest nu känner jag. Ångest för födelsedagen som jag
har längtat till hur länge som helst. Nu när dagen är här så vill jag inte
fylla år länge. Visst är det kul att äntligen kunna hänga med mina kompisar
ut, och inte behöva sitta hemma själv eller utanför och vänta (!).
Men 18 låter ju så vuxet på något sätt, mycket mer vuxet än 17..
Och jag är inte vuxen än, jag känner mig inte vuxen
och det vill jag inte göra heller.

Jag kollade på gamla kort igår och hittade ett från när jag fyllde 14.
Jag förstår verkligen inte vart de senaste åren har tagit vägen! :S
Det känns som det var förra året det där, och att jag fyller 15 nu.
Men det gör jag ju inte, haha. Och det är väl tur det :D

Jag vet inte riktigt, kanske är det jag som behöver ta och växa upp.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0