Gaudeamus igitur, iuvenes dum sumus
Jag ska försöka att inte låta FÖR negativ.. det är inte min grej riktigt, men jag känner verkligen att jag måste få ur mig en massa grejer som jag har gått och bärt på de senaste dagarna. Sen jag kom hem från tivolit har det varit förjävligt rent ut sagt. Jag har haft ett par bra dagar, med påskmat hos farmor o farfar, fika med mormor o morfar och macaroon-bakning idag, så det beror inte på det. Jag har bara känt mig så otroligt nere pga en mängd olika saker som verkligen irriterar mig. Vissa människor verkar göra allt för att göra mitt liv till ett helvete, och andra är bara rent dumma i huvudet.
"Älska din fiende" ska man göra tydligen.. Men hur mycket jag än försöker så finns det vissa människor som jag aldrig skulle kunna tycka om hur mycket jag än försöker. Jag VILL inte ens tycka om dom, för såna människor ska inte finnas i mitt liv. Enligt Dalai Lama så uppnår man någon sorts inre frid om man älskar alla människor, och det kan jag förstå, för då lämnar man inte plats för negativa tankar i huvudet, utan kan känna glädje och tillfredsställelse hela tiden. Och tro mig, jag har försökt ge de här människorna en chans. Men det går inte. Hur mycket ska man behöva stå ut med egentligen? Ska man bara stå där och ta emot vad som helst? Nej.
Så besviken, sårad och arg som jag har blivit de senaste dagarna har jag inte blivit på flera år, om ens någonsin. Och det som är värst är att allt kommer på en gång.. Det är inte bara en människa, utan säkert 6-7 stycken det handlar om nu. På grund av det här känner jag verkligen att mitt liv har gått ner i en liten dal för tillfället.. Och det är ju så, det går upp och ner hela tiden. Snart kommer det gå uppåt igen, men tills dess kommer jag tillåta mig själv att må lite sämre, man kan inte vara på topp jämt. Efter det här kommer jag vara ännu starkare, och några erfarenheter rikare. Och jag kommer aldrig acceptera sånt här beteende igen.
Eftersom jag inte kan skriva ut namn och sådär här, så får jag försöka lösa det här helt på egen hand. Just nu är det bara kaos i mitt huvud och vågor av irritation smyger sig på hela tiden. Ena stunden blir jag påmind om den där tjejen, och blir skitirriterad, andra stunden tänker jag på den där killen, och blir ledsen/irriterad istället. Det är så mycket, så jag tänker gå o lägga mig tidigt ikväll och skriva ner allt. Försöka ordna upp lite i huvudet och istället ha det på ett papper, så behöver jag inte gå runt och fundera på allt hela tiden. Jag som vanligtvis är en så jäkla glad person mår verkligen inte bra av att ha så här mycket negativitet i mitt liv. Hela jag blir förändrad.
För att må bättre själv kommer jag bli mer egoistisk och tänka mer på mig själv i framtiden. Nu bryr jag mig för mycket om andra, och därför blir jag också sårad/ledsen/besviken alldeles för ofta. Nae, i framtiden blir det bara ett "fuck you" och sen inte ägna den personen en tanke mer. Det finns för många idioter/assholes (roligt ord :p) i mitt liv, och nu är det dags att börja rensa. Det bor över 7 miljarder människor på vår jord, vad fan ska vi fylla våra liv med dom största idioterna för? Nae, nu är det dags att säga hejdå alltså.
Men först tänker jag fylla mitt liv med ännu fler idioter och kolla på Big brother :)
"Älska din fiende" ska man göra tydligen.. Men hur mycket jag än försöker så finns det vissa människor som jag aldrig skulle kunna tycka om hur mycket jag än försöker. Jag VILL inte ens tycka om dom, för såna människor ska inte finnas i mitt liv. Enligt Dalai Lama så uppnår man någon sorts inre frid om man älskar alla människor, och det kan jag förstå, för då lämnar man inte plats för negativa tankar i huvudet, utan kan känna glädje och tillfredsställelse hela tiden. Och tro mig, jag har försökt ge de här människorna en chans. Men det går inte. Hur mycket ska man behöva stå ut med egentligen? Ska man bara stå där och ta emot vad som helst? Nej.
Så besviken, sårad och arg som jag har blivit de senaste dagarna har jag inte blivit på flera år, om ens någonsin. Och det som är värst är att allt kommer på en gång.. Det är inte bara en människa, utan säkert 6-7 stycken det handlar om nu. På grund av det här känner jag verkligen att mitt liv har gått ner i en liten dal för tillfället.. Och det är ju så, det går upp och ner hela tiden. Snart kommer det gå uppåt igen, men tills dess kommer jag tillåta mig själv att må lite sämre, man kan inte vara på topp jämt. Efter det här kommer jag vara ännu starkare, och några erfarenheter rikare. Och jag kommer aldrig acceptera sånt här beteende igen.
Eftersom jag inte kan skriva ut namn och sådär här, så får jag försöka lösa det här helt på egen hand. Just nu är det bara kaos i mitt huvud och vågor av irritation smyger sig på hela tiden. Ena stunden blir jag påmind om den där tjejen, och blir skitirriterad, andra stunden tänker jag på den där killen, och blir ledsen/irriterad istället. Det är så mycket, så jag tänker gå o lägga mig tidigt ikväll och skriva ner allt. Försöka ordna upp lite i huvudet och istället ha det på ett papper, så behöver jag inte gå runt och fundera på allt hela tiden. Jag som vanligtvis är en så jäkla glad person mår verkligen inte bra av att ha så här mycket negativitet i mitt liv. Hela jag blir förändrad.
För att må bättre själv kommer jag bli mer egoistisk och tänka mer på mig själv i framtiden. Nu bryr jag mig för mycket om andra, och därför blir jag också sårad/ledsen/besviken alldeles för ofta. Nae, i framtiden blir det bara ett "fuck you" och sen inte ägna den personen en tanke mer. Det finns för många idioter/assholes (roligt ord :p) i mitt liv, och nu är det dags att börja rensa. Det bor över 7 miljarder människor på vår jord, vad fan ska vi fylla våra liv med dom största idioterna för? Nae, nu är det dags att säga hejdå alltså.
Men först tänker jag fylla mitt liv med ännu fler idioter och kolla på Big brother :)
En bild från Moss, där jag var i helgen :)
Kommentarer
Trackback
